Oj, vart tog januari vägen, det kan man ju undra! Månaden är i och för sig inte slut än, men den har bara sagt swish hittills!
Jag har ju funderat en del på den här bloggen. Hur mycket jag hinner skriva och ännu mer vad den ska handla om: Uppdateringar om Gabriel, livsfunderingar, inredningsidéer, scrapbooking... hmm. Eftersom vi har många släktingar som bor långt bort så tror jag mig nu ha bestämt att det framför allt kommer att bli uppdateringar och foton på Gabriel. Än så länge känner jag mig tillfreds med att ladda upp bilder, SÅ många är det inte som läser bloggen ;-)
En del scrapbooking blir det nog också, och vem vet, kanske dyker en och annan inredningsbild upp emellanåt. Framför allt beror det på tid och ork. Men att uppdatera släktingar och vänner om Gabriel känns ju roligt och viktigt, så här kommer ett gäng bilder redan nu:
På Gran Canaria veckan efter nyår - Gabriel njuter av att vara utomhus utan stor overall...
Han kan sitta riktigt bra nu
Och här "leker" han med Bella och Noel på förra veckans mammalunch
Sist men inte minst en specialbild till Olivia ;-) Gabriel fick en julklapp från min värdbror i Schweiz, en kossa förstås. När man trycker på den så råmar den och sen börjar den joddla :-) Gabriel tycker att den är fantastisk!
5 kommentarer:
Jättebra idé att lägga upp kort på lilleman. Det gillar vi. Kramar från Kungsbacka
Jag håller med Karin. Jättekul att du fortsätter med bloggen och visar bilder på Gabriel. Han har vuxit sedan jag såg honom senast. Åh vad jag längtar tills nästa gång vi ses!!!
Kram Mamma
Gabriel är fortfarande lika söt ser jag. :) Och vad stor han har blivit, tiden går alldeles för fort, eller hur?!
Vilken cooool kossa han har fått haha! Lucas har en liten "marmotte" (vad heter det på svenska???) som joddlar och det är också favoriten just nu hihi...
Kul att du börjar blogga igen och jag håller med de andra, det är roligt med bilder på Gabriel! :)
Kram på er!
Jaaa, äntligen :D
Vad stor han blivit, sötnosen! Hoppas vi kan träffas om jag nu tar mig till Sverige i vår eller sommar.
Bilder på familjens minste är kul för oss som bor en bit bort. Vi ses väl i maj någon gång, kan jag tro, och då är jag ju lite uppdaterad.
Kram Anna-Kerstin
Skicka en kommentar